emmawernersson

vaknade imorse onödigt tidigt, rättare sagt 07.28?!
Blää och somna om det kunde man som vanligt inte göra. låg kvar i sängen och vilade mina trötta ögon medan jag tittade på några amerikanska komediserier.



 
inte så spännande så mina tankar for som vanligt iväg någon helt annanstans ( dvs till alessio och alicante)
blir som vanligt nere när jag börjar tänka på detta och känner hur tårarna rinner ner för mina kinder och sedan lägger sig som en blöt pöl i kudden.
mitt i allt detta rusar mamma in i rummet och säger att tv4 morgon är i alicante och filmar eftersom ett jättestort båtrace har sin start där idag. så slår på fyran och ser alicantes fina hamn, får ur mig: åhh det är i hamnen de är, det som är så fint.. försöker att låta glad och mamma går sedan därifrån.

Mierda, precis när man redan ligger här och gråter pga av den där jäkla platsen så ska de visa från och om den på tv...
på ett sätt var det såklart trevligt att få se lite därifrån, men mest jobbigt och bitterljuvt.
satt bara och undrade varför de fick vara där när inte jag kan det, hur orättvist allt var..
inte nog med det var ju dessutom prins philip där!

när jag bodde där nere i somras hade de redan reklam uppe för det här racet, det ska tydligen pågå under nio månaders tid med världens största båtar och ska typ runt hela världen ( kommer faktiskt slå till i sthlm)

måste defenitivt tillbaka dit så fort jag har råd.
har bestämt att jag ska åka dit nästa sommar iaf..

egentligen vet jag inte riktigt vad det är som är så fantastiskt med den staden, som turist skulle jag valt en annan plats. men om man väl tillbringat några månader där så är man som fast, helt förälskad i staden.

den är inte särskilt vacker och kanske inte har så mycket att erbjuda som så många andra platser. 
men den har nåt visst som alltid kommer finnas kvar i mitt hjärta. 

stämmningen därnere var alltid på topp, människorna var alltid otroligt öppna och glada.
där kunde man gå ut och ha det askul och trevligt utan att vara aspackad.
här hemma är allting alltid så stelt, ingen skulle någonsin gå fram och prata med nån om de inte har druckit lite innan.
dessutom pratar alla med alla därnere, det spelar ingen roll hur du klär dig, vem du hänger med eller hur du ser ut.
det finns viktigare saker än att man bär vissa sorts kläder.
kan nästan inte förstå att dessa orden kommer ur mig som är en så ytlig person, men nog fan är det så mycket mer än det man ser som räknas.

I sthlm ät allt så jävla ytligt och allt handlar bara om pengar.
när vi var på café opera förra veckan delade jag och jessica på en drink, några killar garvade lite och undrade varför vi gjorde det. vi var ärliga och sa att vi ville spara pengar och dessutom bara behövde en drink. de sade nog inte så mycket mer, men kan tänka mig att de tittade lite ner på oss.

det är såklart inte rättvist att jämföra alicante och sthlm men faktum är att när vi snackade om kläder och hur vi gick klädda i sverige vs spanien på en av våra lektioner fick vi intrycket att märkeskläder inte alls är lika viktigt i spanien som det är här i sverige, för nog är det inte bara i sthlm som det betyder nåt.
nej, nu ska tom med ungarna ute i bushen klä sig i dyra märkeskläder.
man undrar ju lite vart samhället är på väg...
jag som ni kanske fattat bryr mig inte ett skit om sånt. jag köper ju för fan alla mina kläder på H&M.
även om jag hade haft råd med märkeskläder skulle jag nog ändå köpa det mesta i mer billiga butiker.

i spanien har inte lika många råd att köpa dyra märkeskläder såklart, men diggar ändå deras attityd mer.

Om man väl varit där nere än gång får man räkna med att återvända förr eller senare.

Alicante en mi corazon